I fyrtiofyra år har hon jobbat på tryckeri med olika former av trycktekniskt arbete. Hon kan inte allt, betonar hon, men hon kan se fällorna som kan uppstå när det är dags att ta fram en etikett. Vi tog ett samtal med Marie Olofsson, tryckteknisk rådgivare på Nordvalls Etikett, om rollen som länk mellan kund och tryckeri.
– Förr kollade jag mycket på etiketter i affärer. Nuförtiden reagerar jag mest på om etiketten sitter fult på flaskan, om den är bubblig eller så. Då kan man tänka att ”här har vi lagt ner så mycket energi och så sitter den fult!”.
Orden är Marie Olofssons. För trettio år sedan kom hon till Nordvalls, då med yrkestiteln litograf. Med sig hade hon fjorton års erfarenhet från ett annat tryckeri där hon arbetat med att ta fram och förbereda underlag och tryckmedia för tryck enligt kunders önskemål.
– Det jag började med här var i princip detsamma som på min tidigare arbetsplats. Just det som ingick i litografarbetet; layoutarbete, filmslagning, monteringar, framtagning av tryckplåt samt lite klichétillverkning.
Från att ha varit ett uteslutande analogt arbete har Marie upplevt hur Prepress-arbetet övergått till digitala tryckfiler och i början av 1990-talet var hon med om att introducera Mac-datorer på Nordvalls. Utöver en introduktionskurs har det blivit väldigt mycket självstudier, berättar hon.
Mjukvara påverkar kunders önskemål om design
På 1990-talet kom också Adobe med förlagorna till de idag marknadsledande programmen för produktion och redigering av filer för bland annat trycksaker. Ett samband mellan kundernas önskemål om design och effekter och funktionerna som Adobe lanserat under åren tycker sig Marie kunna se.
– I takt med att olika funktioner i Illustrator tillkommit så har det också blivit något som kunderna per automatik efterfrågat på sina etiketter.
Toning, berättar Marie, är ett exempel på en effekt som blev väldigt populär efter att redigeringsprogrammens funktioner gjort användarna intresserade av gradvisa övergångar mellan färgnyanser. En effekt som, menar hon som tryckteknisk rådgivare, ser enkel och snygg ut på skärmen men inte är fullt så enkel att få snygg i tryck.
– Det kan vara svårt att uppnå samma sak i tryck som du ser på bildskärmen, olika tryckmetoder har olika förutsättningar. Det är till exempel viktigt att titta på rätt färgkarta, matt eller blank, när du som kund väljer nyans. Jag skulle vilja att folk förstod att det är svårt att få samma resultat på olika material.
Veganskt, ekologiskt och folierat populärt på etiketten
Om olika toningar blivit en populär effekt är folie och olika typer av folieringar en annan. Och så får etiketten gärna se miljövänlig ut.
– Det ska kännas som det är väldigt miljövänligt, gärna ekologiskt och veganskt, fast det kanske inte är det alltid. Jag har till och med fått frågan vid något tillfälle om man kunde få det att det se ut som gammalt blytryck med ”skägg”* på typsnitten.
Hur gör man i ett läge där kunden vill att trycket ska se ut som att det har brister eller defekter?
– Ja, då får man göra det i originalet (tryckunderlaget, reds. anm.) för det blir inte så i normalt tryck.
Gör det ont när kunder vill ha det så här?
– På ett sätt. Men är designen gjord så att det är uppenbart att det ska se gammalt ut så är det okej.
*tryckdefekt som innebär att trycket upplevs ”smetigt”.
Med redigerbar text och högupplösta bilder kommer du långt
Merparten av kunderna Marie jobbar med samarbetar med byråer för sina etikettunderlag. Det rekommenderar hon alla etikettkunder att göra. Att välja en byrå med kunskaper i tryckteknik vill hon också slå ett slag för. Och så klassikern högupplösta bilder, som Prepress Manager Linda Nilsson också betonar.
– Att alltid ha högupplösta bilder och illustrationer när man levererar grejerna och att man inte skickar en fil där texten är en bild. Man kommer långt med högupplösta bilder och redigerbar text.
Som tryckteknisk rådgivare handlar Maries arbetsdagar till stor del om att förklara, vägleda, och stötta nyckelkunder i olika etikettprojekt. Men det är inte bara nyckelkunder och deras byråer hon arbetar med.
– Det kan också vara andra kunder som inte riktigt vet vad de vill ha och som behöver lite hjälp.
Rollen som tryckteknisk rådgivare liknar Marie vid att fungera som en länk mellan kund och tryckare. Vanligtvis kommer hon in i början av ett projekt när en kund ber om en ritning på en stans eller när en säljare har en kund som är intresserad av en flerbladig etikett och vill ha ritningar eller mallar för detta.
– Det kan också vara att en kund har en idé men ingen byrå och skickar hit ett underlag som de skulle vilja ha något liknande av och finns det tid så tittar jag på det, förklarar Marie.
I kundprojekt är Marie ofta involverad från början till slut och hon har mycket kontakt med närliggande funktioner och avdelningar såsom Prepress och Nordvalls innesäljare. Men även kalkylering och utesäljare är ibland hjälpta av hennes assistans.
– Det har blivit allt vanligare att kunder hör av sig och vill att vi skickar en ritning på stansen som används. Om det inte redan finns gör jag en ritning och då brukar jag också passa på att lägga in markeringar som visar t.ex. maximal textyta.
Tryckintag – för att enas om önskat resultat
Många är de kunder som under åren deltagit i något av de tryckintag som Marie hållit i. Under ett tryckintag är kunden på plats hos Nordvalls och medverkar vid uppstarten, intaget, av ett nytt tryckuppdrag. Det görs mer sällan idag och gäller framför allt nya och större körningar där det är viktigt att kund och tryckare är överens om tryckresultatet. Marie förklarar hur ett tryckintag kan gå till.
– Vår ambition är att ha ett första prov framme när kunden kommer på morgonen. Då börjar vi med att titta på det och då brukar jag också fråga om kunden vill titta på det ute i ljusskåpet. Så får kunden titta och ha synpunkter och önskemål. Det brukar komma lite olika frågor och ibland vill kunden förändra någon färg. I den mån det går att göra justeringar i färger och i maskinen så provar man det först och främst. Behövs det andra justeringar får man gå tillbaka till Prepress som gör justeringar i sättningen.
Många kunder och samarbetspartners har också lyssnat till Marie under någon av de många etikettskolor, utbildningsdagar med etikettfokus, som Nordvalls arrangerat under åren. För tillfället är inga fysiska etikettskolor planerade men den nyfikne kan titta på tre avsnitt av vår digitala etikettskola.
Inga standardsvar från rådgivaren
Skiftande projekt och ständiga utmaningar gör Maries arbete omväxlande och varierande och kan förklara att hon varit tryckeribranschen trogen i fyra decennier.
– Jag blir inblandad i många olika grejer så jag tycker att en dag kan vara väldigt omväxlande. Även om jag sitter en hel dag och bara svarar på en massa mail så är det ju olika saker det berör. Jag kan inte ha ett standardformulär för mina svar.
Att kunder idag förväntar sig mer av sitt tryckeri än förr bidrar också till de varierande uppgifterna, menar Marie. Hon upplever att Nordvalls ger mer service till sina kunder idag än förr.
– Det känns som om kunderna förväntar sig mer av oss som leverantör idag. Vi ska ha koll på deras grejer och var de befinner sig i olika projekt.
Omväxlande uppgifter och ständiga utmaningar i all ära, men vad är egentligen det bästa med jobbet?
– Nöjda kunder är det roligaste med jobbet.
Tre saker du inte visste om Marie
Vad vet inte alla om dig?
Jag är bokoman. Jag älskar böcker. Det ska vara fysiska böcker, och inte pocket. Jag har så många böcker så jag inte riktigt vet hur jag ska förvara dem. Jag har lovat att inte köpa så många böcker och har därför även börjat att lyssna på ljudböcker. Jag läser allt, fast kanske inte så mycket memoarer, men kan dock verkligen rekommendera ”Allt jag fått lära mig” av Tara Westover.
Om du skulle vara en etikett, vilken typ av etikett skulle du vara?
En matt svart etikett med en blank screenlack. Och så skulle jag ha antingen en kopparfolie eller en röd folie. Jag skulle nog sitta på en whiskyflaska.
Vad är god etikett enligt dig?
Det står för god uppfostran och vänlighet. Ärlighet. Egentligen kan man sammanfatta det som att uppföra sig mot andra så som man själv vill bli behandlad. Jag har till exempel aldrig tyckt att det varit en prestigesak att berätta om man har gjort något fel. Det är bättre att vara ärlig.